Reseberättelse Studieresa Fyrklövern, München 2017

JohannaSNITTS-bloggen

Fyrklovern_Munchen

Den 3-5 maj 2017 anordnade SNITTS en studieresa till München på uppdrag av Innovationskontor Fyrklövern, den sjätte i ordningen för Fyrklövern. Även denna gång deltog rektorer från de fyra lärosätena tillsammans med innovationskontorsansvariga och rådgivare.

Syftet med resan var, förutom att träffa kollegor och utbyta erfarenheter, att se hur det Bayerska innovationssystemet är uppbyggt, vilka deras speciella premisser är och vad de kommit långt inom. (Se alla bilder från resan här)

”Innovationskontoret Fyrklövern är återigen oerhört nöjda med den studieresa som SNITTS arrangerat för oss, säger Håkan Spjuth, en av Fyrklöver-resenärerna. Som vanligt har vi fått till en mycket bra mix mellan intressanta studiebesök, insyn i andra länders innovationssystem samt utvecklande diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan resenärerna från Fyrklövern. Så stort tack till SNITTS och speciellt Johanna som stått för arrangemanget.”

Onsdagen den 3 maj

Resan inleddes med att vi samlades på kvällen den 3 maj för att gå igenom program och förväntningar på de studiebesök vi hade framför oss. Dessa uppstartsmöten är något som Fyrklövern tagit för vana att genomföra eftersom de skapar en gemensam målbild och ger alla en chans att ventilera sina egna förväntningar och funderingar.

Torsdagen den 4 maj

Under resans första möte träffade vi Christian Stein från Ascenion och Jörn Erselius från Max Planck Innovation. De gav oss en bra överblick hur det Bayerska innovationsstödsystemet är uppbyggt och vilka aktörerna är.

Technology Transfer eller nyttiggörande av kunskap blev mer strukturerat och viktigt i Tyskland från och med mitten av 90-talet. När Christian och Jörn berättar blir det tydligt för oss att Tyskland är ett teknologi-land. Kanske inte så konstigt med tanke på deras historia med stora framgångar inom industrin. De pratar väldigt mycket om patent och vi inser att de inte jobbar så mycket med den bredare nyttiggörande aspekten som vi gör i Sverige. Förutom patent har Tyskland ett stort fokus på start-up företag eftersom de anser att detta är det bästa sättet att skapa nya arbetstillfällen.

I Tyskland är det främst forskningsinstituten som arbetar med Technology Transfer, men de är ändå beroende av att samarbeta med universiteten. I ekosystemet finns även patent- och licensieringsbyråer som finansieras utav både statliga och privata medel.

Det vi främst tar med oss från mötet är lärdomen att det tar tid att bygga upp en fungerande struktur och vikten av att hitta uthålliga finansiella lösningar, det vill säga, undvika kortsiktiga projektfinansieringar. I Tyskland har de något som de kallar Investeringsfonden. Det är en modell som består av riksvilliga fonder med låga avkastningskrav som inte kräver någon medfinansiering från andra parter. http://high-tech-gruenderfonds.de/en/#title

De har ett flöde som är större än i någon organisation i Sverige. Detta är av stor vikt för dem eftersom den kritiska massan är avgörande, dock kan den stora flödesmängden komplicera arbetet. De ser också närhet som en viktig faktor för att kunna ge ett bra stöd till de lokala forskarna, så även om både Max Planck Innovation och Ascenion är nationella organisationer så har de regional/lokal närvaro i stora delar av Tyskland, vilket motsvarar modellen med svenska innovationskontor. Samt en långsiktig relation med näringslivet. Ibland kan dock de nära samarbetena med näringsliv orsaka problem, speciellt när det kommer till öppen innovation. Företagen anser att de innovationer som kommer från akademin och instituten ska ses som öppen, ”gratis”, eftersom de är framtagna med statliga pengar. Innovationer framtagna vid ett företag är däremot inte öppna.

 

Det andra mötet under resan var med Dr Thomas Doppelberg, Head of Venture Group Fraunhofer Gesselschaft. Fraunhofer och Max Planck Institute liknar varandra till mångt och mycket, de har samma antal anställda, lika många kontor kontor och lika stor budget ungefär. Han poängterar också att de inte är konkurrenter utan snarare samarbetspartners.

Närheten till industripartners är viktigt för Fraunhofer och därför har de valt att förlägga forskningscenters i hela världen. Deras uppdragsgivare är oftast industripartners som har ett problem att lösa men de gör även en del egen forskning. En del av deras finansiering kommer från egna IPR, bland annat får de in en hel del licensieringspengar från MP3 systemet som togs fram av dem. Drivkraften för dem ligger i licensiering, patent och företagsinnovationsprojekt.

Fraunhofers team arbetar med:

  • Venture Lab; inspirerar och stöttar forskare och ledning på deras olika institut
  • Venture Connect; samarbeten för att höja innovationsförmågan hos SMF
  • Tech Bridge; stöd till externa start-up företag
  • Investment Managers, innovationsstöd

Tyskland har inte något välutvecklat system för pengar i tidiga skeden därför har de ett nära samarbete med riskkapitalister för såddfinansiering över hela Europa. De har även olika program för att stötta sina institut i allt från den dagliga verksamheten till ”business ideation, business design, business plan, foundation of the company, spin-offs”. När teamen söker för att komma med i programmen får de ansöka med en video istället för projektbeskrivning, något som sparar enormt mycket tid för de anställda vid Fraunhofer Gesselschaft. I videon ska de övertyga Fraunhofer om att deras idé är bra och att de är det bästa teamet. Efter att de blivit antagna anordnas workshopsdagar som förbereder deltagarna på att pitcha sin idé.

Under mötet diskuterade vi en hel del om hur de hittar forskare till sina program och hur de sedan hittar rätt personer som kan gå in som VD i deras start-up bolag. Det första, menar Thomas, beror främst på hur kulturen ser ut i de olika instituten, stöd från ledningen är avgörande.

För att hitta VDar har de ett nätverk som fungerar okej, men de behöver även använda sina personliga nätverk. Thomas ser en trend i att unga forskare inte vill gå till storföretagen, utan de vill hellre bli entreprenörer. Fraunhofer uppmuntrar sina forskare att ta tjänstledigt för att leda ett startup bolag. Det är viktigt att tänka långsiktigt, säger Thomas, men det kan dock vara svårt att få med institutens direktörer på det då de vill ha avkastning med en gång. Dessa direktörer gillar inte start-up bolag eftersom de anser att de bästa forskarna och de bästa IPna försvinner.

Fraunhofer institutens framgång beror till stor del på att de är oberoende och äger rätten att fatta sina egna beslut och strategier. Detta innebär också att instituten bestämmer själva om de ska licensiera eller om de vill ge IP:et till Fraunhofer Venture så att de kan ge det vidare till ett startup bolag.

 

Dagens sista möte var med det Bayerska Ministeriet för utbildning och kultur, vetenskap och konst där vi träffade ministern Johannes Eberle och dennes högra hand, Christoph Parchmann, för att diskutera nationella satsningar på samspelet mellan forskning och innovation.

Dr Johannes Eberle startade mötet med att berätta att de har en väldigt teknisk syn på innovationer i Tyskland, något vi redan insett under våra tidigare möten under dagen. Ett problem som han upplever med deras innovationssystem är att det i många fall saknas broar mellan forskningsinstituten och universiteten, att de jobbar i stuprör. De har försökt med att anställa professorer som ska arbeta halvtid på ett institut och halvtid inom akademin, men inte riktigt lyckats än.

Även Dr. Eberle poängterar vikten av regionala samarbeten. Därför har de valt att förlägga sina Tech Transfer Offices i mindre orter där många SMFs verkar, istället för att förlägga dem i närhet till universiteten. Om en professor får till ett bra samarbete med näringslivet får de en extra bonus som går till professorns forskning. Det finns också ett bonussystem för SMEs och enskilda arbetare som kan få ett bidrag när de arbetar med universitet, detta kommer från EUs strukturfondspengar.

För att skapa fler synergier mellan universitet och näringsliv har de som regel att varje professor som jobbar på ett universitet för tillämpad forskning måste ha jobbat minst 5 år i näringslivet, även deras studenter ska spendera minst en termin på ett företag.

Sedan 70-talet har andelen studenter inom högre utbildning i Bayernområdet ökat från 37 % till drygt 50 %. Självklart är det roligt, säger Dr Eberle, men gör också att det är svårt att hitta arbetskraft för de jobb som inte kräver universitetsexamen.

Efter sista besöket samlades även styrgruppen (rektorerna) och ledningsgruppen för ett ordinarie styrgruppsmöte där självklart intrycken från dagens möten samlades upp. Parallellt genomförde rådgivarna ett av sina ordinarie verifieringsrådsmöten; gäller att utnyttja tiden!

Efter alla möten så fick vi alla chansen att åka upp i Olympiatornet för att njuta av utsikten och lite mat.

Fredagen den 5 maj

Sista dagen på studieresan åkte vi till ett av TUMs (Technical University of Munich) Campus för att besöka TUM Entrepreneurship Center. Mötet inleddes av Professor Thomas Hofmann, Senior Vice President for Research & Innovation som berättade om universitetet i stort och varför de är ett av de bäst ansedda universiteten i München. Framgångsreceptet enligt honom beror till största delen på medarbetarna, har du bra medarbetare kommer resten sedan. Han belyser också vikten av att hitta en bra balans mellan top-down och bottom-up forskning samt de fördelar det kan vara att arbeta i tvärdisciplinära team.

Om du vill attrahera excellens måste du ha en excellent miljö. För att vara framgångsrik så måste du ha ett system som är internationellt erkänt, annars lockar du inte de bästa forskarna från andra länder. Det var tydligt att TUM lägger stor vikt på strategisk rekrytering, både nationellt och internationellt. För TUM var det väldigt tydligt att excellence inom forskning innebär strategisk samverkan med näringsliv och mycket fokus på entreprenörskap. Professor Hofman visade stolt upp de mätetal som de följer och det var tydliga siffror, det mesta pekar uppåt för TUM.

Enligt Professor Hofmann är relationen mellan universitetet och ministeriet är helt okej. Ministeriet ger dem mycket frihet och de får mycket stöd men han anser att ministeriet kunde göra än mer för utbildning. Han berättar fortsättningsvis att de samarbetar nära med Max Planck och Fraunhofer och att många av de unga forskarna från Max Planck gärna vill bli professorer på universitetet.

Efter detta gav Professor Dr. Holger Patzelt, ansvarig för TUM Entrepreneurship Center och Entrepreneurship Research Institute oss en överblick av verksamheten. De jobbar främst med studenter, forskare och doktorander från tekniska fakulteter. Även här får vi höra att det är viktigt att, rent fysiskt, sitta nära entreprenörerna så därav har de valt att flytta från Campus inne i centrala München till områden där näringslivet har sina centers.

Att föra teknologier till marknaden har alltid varit en stark drivkraft för dem, men från 2002 blev vikten av att inspirera forskare till att ha ett större entreprenörskapstänk än starkare. Detta berodde både på nationella och regionala initiativ men även för att TUM insåg då att detta var avgörande för dem som lärosäte i en internationell konkurrens.

Under den sista delen av besöket fick vi träffa Alexandros Papaderos, Deputy Head/Head of Patents & Licenses, Sabrina Schulze, Coordinator Entrepreneurship Culture och Alexander Meyer-Scharenberg, Start-up Consultant på TUM ForTe – Office for Research and Innovation, som är Tech Transfer-kontoret på TUM.

Under mötet utbytte vi erfarenheter tillsammans och fick en bättre inblick i TUMForTe; vilka är deras fokusområden, hur ser deras roll, ansvar och förutsättningar ut? Även här är tydligt att fokus ligger på tekniska innovationer och relationerna till storföretagen i regionen är viktiga. Deras anställda kommer från akademin och många av dem är forskare, de vill att alla anställda verkligen ska brinna för jobbet. På grund av lönesystemet i Bayern har de inte lyckats anställa några duktiga personer från näringslivet, men de har nära samarbeten med näringslivet. De samarbetar med andra organisationer när det kommer till kommersialisering, bland annat håller de på att inleda ett samarbete med Ascenion för att få hjälp att kommersialisera deras patentportfolio inom Life Science.

Även under detta möte blev det tydligt hur strategiskt TUM ser på sin Tech Transfer verksamhet. Flera av de uppföljningspunkter som finns på TUM ForTe nivån propagerar upp till både ledning och styrelse för TUM.

Ett stort tack, från oss på kansliet,  till all deltagare för att vi än en gång fick förtroendet att anordna denna resa till er!