Join the valorization movement!

KajsaSNITTS-bloggen

Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF) släppte nyligen en rapport ”Analys avseende villkor för extern finansierad forskning”. Som en del av arbetet gjordes en enkätundersökning beträffande svenska lärosätens arbete med nyttiggörande av forskningsresultat. En analys av svaren visar bl.a. 15 av 21 lärosäten saknar policy för nyttiggörande. Analysen visar även på att nyttiggörande ofta förknippas med kommersiell exploatering.

Den 21 januari höll SNITTS ett seminarium på temat ”Valorization” (nyttiggörande).  Ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson inledde med att belysa Innovationskontorens och forskningsinstitutens viktiga roll i innovationssystemet. Idébankerna är här för att stanna och ett effektivt verktyg. Ministern tog även upp relevansen i att tidigt anknyta till forskningen i utbildningen. Öppningstalet följdes av professor Eric Claassen från Erasmus universitet som höll ett mycket upplysande föredrag om ”Valorization”.  Enligt professorn kan nyttiggörande av kunskap mätas i fyra olika kategorier: ”knowledge”, ”welfare”, ”wellbeing” och ”culture”.  Enbart 3% av forskare är visionära. Övriga 97% av forskarna borde direkt titta på hur deras forskning kan bidra till att lösa samhällsutmaningar. Claassen ser svenska ”lärarundantaget” som en stoppkloss i den akademiska värdekedjan.  Han poängterade att den kanske inte bör tas bort, men utvecklas något. Eric Claassens presentation hittar du här.

KK-Stiftelsen har givit DAMVAD i uppdrag att genomföra en kvantitativ mätning av effekter vid samverkan mellan lärosäten och näringslivet. Resultatet visar bl.a. på för lärosätena en ökad forskningsaktivitet i form av ökad publicering av forskning. Även för näringslivet ökar effekterna och är som störst under år sex efter projektstart. Produktivitetstillväxten är då nästan 60% högre än kontrollgruppens produktivitetstillväxt. Effekten beror inte på ökad investering i form av kapital eller arbetskraft. Effekten beror på bättre nyttjande av resurserna som används i produktionen. Företagen som deltar i projekten stärker sin egen kapacitet genom att vara mer innovativa, förbättra processer eller förhöjd kunskapsnivå. Kunskapsutbytet och nyttiggörandet av forskning bidrar med andra ord till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Rapporten hittar du här!

Under 2015 fokuserar SNITTS på att belysa nyttan forskningen bidrar till samhället. Det är viktigt att vi lyfter blicken och mäter akademins ”leverabler” ur ett bredare perspektiv.

Join the valorization movement! …och bli medlem i SNITTS!

Nu kör vi!