SNITTS i Almedalen: Hur ser immaterialrättens roll i innovationssystemet ut?

JohannaSNITTS-bloggen

DSC01271

Hur ser immaterialrättens roll i innovationssystemet ut? Hur kan de immateriella tillgångarna användas bäst för att skapa ökat värde?

 

– Diskussioner om rätt till immateriell egendom började på Världsutställningen i Wien 1873, då några tilltänkta utställare backade ur därför att de var rädda för idéstöld. Diskussionerna ledde fram till Bernkonventionen 1886, som är ett skydd av litterära och konstnärliga verk, sa Peter Strömbäck utredningsledare för SOU 2015:16” Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar”, som han gjort åt Näringsdepartementet.

Utgångspunkten var att titta på praktiska frågor, som inte är allt för radikala.

– Det finns rent allmänt en bristande kunskap om immateriella rättigheter och tillgångar i Sverige. Utredningen föreslår därför att PRV får ett tydligare uppdrag att sprida kunskap och information om immateriella rättigheter som affärsutvecklingsverktyg.

PRV har också en viktig roll att förse näringslivet med specialistkompetens. Peter Strömbäck konstaterade att det finns för så patentspecialister i Sverige.

– Antalet patentingenjörer måste ha en kritisk massa och PRV står för kompetensförsörjningen. Om vi inte gör något åt situationen riskerar Sverige att tappa en helt nödvändig resurs i innovationsstödsystemet.

Utredningen föreslår också att det inrättas ett ”råd för immateriella tillgångar”. Det ska vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte mellan berörda myndigheter, statliga bolag och andra aktörer i innovationssystemet.

Claes Djurberg, patentingenjör på UU Innovation, konstaterade att det finns en naiv bild av den uppfinnaren som sitter på vinden med tänkarmössan och kommer på genialiska uppfinningar.

– Det är ett hårt jobb att få fram bra immaterialrätt. Det finns få personer med en gedigen erfarenhet av immaterialrätt i Sverige.

Teresa Jonek, näringspolitisk expert på Almega, noterade att utredningen utgår från värdeskapande och affärsskapande.

– Det är viktigt att det inte enbart handlar om att skydda produkter. Det blir allt mer specialiserade tjänsteföretag och tjänsteinnehåll i innovationer. Vi räknar med att de immateriella tillgångarna i tjänsteföretag kommer att öka med 5% nästa år.

Susanne Ås Sivberg, generaldirektör på PRV, poängterade att det är skillnad på att skydda värde och att skapa värde. Hon efterlyste en svensk immaterialrättsstrategi.

– Sverige ett av de få länderna i världen som inte har en nationell IP-strategi.

Jämfört med andra länder i EU har den svenska regeringen intagit en mer avvaktande hållning. Utredningen föreslår innovationsfrämjande åtgärder för PRV och lägger stor vikt vid myndighetens framtida utformning.

Exempelvis vill den brittiska regeringen optimera det immaterialrättsliga regelverket för att främja innovation och tillväxt, och utreda hur digitaliseringen av samhället påverkar lagstiftning och stödsystemet.

Utredningens förslag i korthet:

  • Inrätta ett Råd för immateriella tillgångar.
  • Förstärk kunskapsutveckling om sambandet mellan immateriella tillgångar, innovation och ekonomisk tillväxt.
  • Betona betydelsen av immateriella rättigheter i styrdokument för vissa myndigheter och statliga bolag.
  • Förläng Vinnovas uppdrag att finansiellt stödja företags hantering av immateriella tillgångar.
  • Förstärk PRV:s verksamhet inom information och kunskapsspridning.
  • Ändra PRV:s namn till Myndigheten för immateriella rättigheter.
  • Ändra finansieringsform för PRV till anslagsfinansiering.
  • Höj avgifterna för patent.
  • Utveckla den statliga FoU-finansieringen för att uppnå en bättre hantering av immateriella tillgångar.
  • Öka kunskapen om immaterialrätt och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor.

Av: Jan Sandred, VINNOVADSC01260