Reseberättelse Studieresa till Innovationskontor Syds lärosäten

JohannaTidigare aktiviteter

SR 1804 Väst-8

I april 2018 anordande SNITTS på uppdrag av de fem högskolorna i västra Sverige (HV, HH, HiS, JU, HB) en studieresa till delar av lärosätena inom Innovationskontor Syd.

Syftet med resan var att konkret diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter, utbyta erfarenheter och diskutera innovationsarbete hands-on. Samt att få erfarenhet och tips på hur man kan jobba med sitt innovationsarbete i samverkan med andra lärosäten.

Studiebesök Blekinge tekniska högskola

Under första mötet på vår resa träffade vi Andreas Larsson och Kennet Henningsson på Blekinge tekniska högskola.  Blekinge tekniska högskola är en av landets tydligast profilerade högskolor, där tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt står i fokus. De har tre tydliga perspektiv: innovation, hållbarhet och ”in Real Life”, det vill säga utbyte med näringsliv och samhälle.

Kennet arbetar som affärsutvecklare på halvtid och Andreas har rollen som ansvarig för strategisk samverkan och innovation som en del av sin tjänst.

Den tidigare innovationsstödsverksamheten inom BTH, BTH Innovation lades ner under 2015. Anledningen till detta var att projektfinansieringen fasades ut och att det ansågs att det inte gick att driva vidare med centrala medel. De finansiella svårigheterna påverkade inte bara innovationsstödet utan hela högskolan och omkring 150 personer sas totalt upp.

Den nuvarande finansieringen för innovationsstödsverksamheten finansieras av anslaget de får genom Innovationskontor Syd. De har ett gott samarbete med de andra lärosätena inom IK Syd, där de får både stöttning av de projekt som drivs och erfarenhetsutbyte med de andra lärosätena. Behövs t.ex. någon specialkompetens kan de vända sig till IK Syd för stöttning. En förutsättning för att samarbetet ska fungera är transparansen, som de tycker är mycket bra.

De senaste åren har de finansiella problemen vänt och de har nu ökade anslag för utbildning och forskning. De skulle vilja utöka den innovationsstödjande verksamheten, men har svårt att motivera att starta upp BTH Innovation igen, de måste hitta nya former och bättre koppla den till kärnverksamheten. De jobbar nu på att involvera studenter och forskare i innovationsarbetet för att undvika att bli kontoret vid sidan om. Innovationsarbetet vid BTH har mycket fokusering på studentaktiviteter. Ett steg i detta är att få in innovation i kurserna, som en praktisk verksamhet vid projekt.

Samverkan med andra aktörer i systemet har utvecklats mycket under de senaste åren. Deras främsta samarbetspartner är Ericsson, som är jätteviktiga för stadens överlevnad. Men utöver detta skulle de gärna se en ökning av spin-offs och startups från BTH.

I regionen finns en inkubator, Blekinge Business incubator (BBI) samt två Science Parks; NetPort Science Park och Blue Science Park. Relationen mellan dem och BTH har under de senare åren förbättrats och de har gemensamt arbetat med att kartlägga vem av dem som gör vad, i vilket skede och positionerats sig gentemot varandra.

BBI är i stort behov av inflöde från BTH för att kunna driva sin verksamhet. Men de upplever att en del av forskarna och studenterna inte vill gå direkt till en inkubator utan är av större behov av stöd i tidigare skeden. Därför diskuteras just nu en förinkubatorsverksamhet vid BTH.

BTH har en del gemensamma projekt med de andra aktörerna i regionen, t.ex.

  • WeCare, tillsammans med landstinget, det är en idé kring hur man förbättrar handhygienen på vårdcentraler.
  • Projekt Alva, tillsammans med Blue Science Park, som handlar om hur man kan digitalisera guldsmedsbranschen

De vill tydliggöra vilken typ av projektkurser som finns på högskolan och exemplifiera vilken typ av företag som de samarbetat med. Det måste finnas en tydlig koppling mellan innovation, utveckling och samverkan. För att lyfta innovationskomptensen hos forskarna på BTH ska BBI nu köra en sommarkurs där innovationsprocessen ingår.

Hackathons är något de vill satsa mer på. Inte bara för att det är häftiga events, utan för att det höjer andra projekt väldigt snabbt när vi har testat och scoutat duktiga studenter.

  1. Det är inte bara företag som vinner på hackathon, även samhället då syftet är att lösa samhällsutmaningar.
  2. Lockar företag som personligen skall vara med och bidra i grupperna. Bra rekryteringsgrund för företagen, som gärna gör detta ihop med BTH.

På BTH har de mycket internationella studenter och ett av deras projekt syftar till att få ut indiska studenter i arbetslivet. Industrin skriker efter kompetens, men ändå får de nyutexaminerade inte jobb. Därför hjälper BTH studenterna med hands-on praktik efter sin examen. Förutom praktik på arbetsplatsen får de öva på språket, och en kulturell förståelse. Projektet finansieras av Vinnova och har varit riktigt lyckat, över 70 % har efter avslutad praktik fått jobb.

Studiebesök på LU Innovation

På resans andra möte fick vi träffa Mattias Esbjörnsson, koordinator för finansiella verktyg, och Helena Ljusberg, affärsrådgivare, vid LU Innovation.

Lunds universitet och LU Innovation är den koordinerande parten inom Innovationskontor Syd-samarbetet och de är också det mest resursstarka av lärosätena. De har åtta seniora affärsutvecklare, tre juniora affärsrådgivare riktade mot studenter, en jurist, en koordinator, två IP strateger och dessutom fyra anställda inom LU holding. LU Innovation sitter organisatorisk inom avdelningen för forskning, samverkan och innovation, men fysiskt sitter de utlokaliserade. Sektionschefen för FSI, Jesper Falkheimer, driver frågan att verksamheterna fysiskt ska komma närmare varandra. I viss mån finns luckor mellan avdelningarna, och han tror att luckorna kan fyllas i om man sitter närmare varandra.

LU har ingen egen inkubator, men LU har en strategi för samverkan med som inkluderar avtal med inkubatorer och Science Parks. De har en nära relation till t.ex. inkubatorn SMILE, som Lunds Universitet, kommunen, regionen och Medicon Village tillsammans finansierar.

LU Innovation ser en kulturförändring bland forskare, bland annat en utredning på medicinsk fakultet som ledde till förändring i anställningsordning. Detta gör att samverkan, innovation och nyttiggörande kommer in mer naturligt i forskarens vardag. Det ser även till att lägga in någon dag kring nyttiggörande i doktorandutbildningen. Men det är en långsam process innan det leder till resultat på nyckeltalen.

LU Innovation uppfattar att samarbetet mellan lärosätena i IK Syd är bra. De fördelar delar av medlen direkt till lärosäten och delar använts för att LU Innovation ska kunna erbjuda ett stöd till de övriga lärosätena i form av en databas, juridisk rådgivande personal, samt råd och stöd inom IP-området.  De har i uppdrag att stötta uppdrag från alla lärosäten. Databasen är egentligen ett CRM system för att följa utvecklingen av idéer, till VFT och vidare. Utöver detta har de en pott för gemensamma aktiviteter såsom kurser och studieresor.  Resorna har varit en viktig komponent till att bygga ett starkt team där man lär känna de andra deltagarna på ett personligt plan.

IK Syd har affärsutvecklarmöten var 3:e vecka på LU innovation, där de har förhållandevis stor medverkan från andra lärosäten.

Lärosätena inom IK Syd ser till att bjuda in övriga lärosäten när aktiviteter anordnas, t.ex; jurist som informerar, information om andra ansökningar och finansieringslösningar.

I deras gemensamma databas finns olika behörigheter inlagda; varje lärosäte kan se sitt case, juristen kan dock se alla. Vill en affärsutvecklare ha hjälp av en annan delas den behörigheten ut. Tidigare låg studentdelen separat, men 2016 lades Venture Lab in i LU innovation. De använder samma verktyg för att rapportera vilket gör att de har fått en bättre koll på vad som händer på studentsidan. Vid rapportering skriver de in både studenter och forskare, men särskiljer studentidéerna.

De har tagit fram gemensamma finansieringsverktyg, samt utvecklat en nomenklatur. Utöver Innovationskontorsmedlen finns även ytterligare finansiering från Lunds universitet tillgängligt för de andra lärosätena.

För tidig utveckling av idé;

  • Test upp till 15’000 SEK
    Test skall syfta till att göra en tidig bedömning om projektets innovationshöjd och skalbarhet, vilket kan ske genom t ex nyhetsgranskning, kundmöten, marknadsundersökningar och prototyputveckling. Detta är myndighetspengar, årlig budget på 200 000 kr. Kan vara studentprojekt.
  • VFT upp till 300’000 SEK
    Vinnovas VFT-program syftar till att stödja initiala validering-/verifieringsaktiviteter för innovativa idéer med stor potential för nyttiggörande. Här kan även studenter finnas med. Snittmedlen som delas ut per beslut är ca 75 000 kr. Inom VFT-programmen har de veckovisa möten; varje torsdag kl 17:00 är det deadline. Affärsutvecklaren skriver ansökan tillsammans med forskaren. En bedömningsgrupp (affärsutvecklare, IP etc.) har tid avsatt varje tisdagseftermiddag. Även chefen för LU Innovation sitter med för att få en uppfattning om vad som händer, men han får inte tycka något. Affärsutvecklaren gör en dragning på ca 5 minuter för gruppen, svarar på frågor och deltar i diskussionen. Mötena är inte hemliga och affärsutvecklare från andra lärosäten inom IK Syd kan sitta med. Ansvarig affärsutvecklare skriver själv beslut på den första nivån (50 000 kr)
  • Exploratory pre seed, upp till 300,000 sek
    – utbildningsdepartementet ger en pott för verifiering
  • VFT+
    – diskussioner med Vinnova pågår

Utveckla eller starta bolag;

  • Accelerator, upp till 300’000 SEK för forskare som bildat bolag (studenter 150 000 kr).
    Myndighetskapital 3 500 000 kr per år. Detta är mjuka pengar, bidrag.
  • Investering, upp till 500,000 sek
    Holding går in med pengar. Kan också söka acceleratorbidrag.

 Övrigt stöd;

  • Verifiering för samverkan, upp till 150’000 SEK (myndighetskapital)
    Syftar till ett ökat samarbete mellan akademi och omgivande samhälle, d.v.s. offentliga organisationer, ideella, etc. För forskardelen, går att använda till lön. Det är dock få som söker. Som det är riggat krävs en affärsutvecklare med här. Ca 3-4 projekt per år.
  • Studentprojekt – upp till 30,000 (3 mån för att testa din idé)

Studiebesök på Malmö universitet och STORM

Resans sista besök var på Malmö universitet och innovationsmiljön STORM. Vi träffade Anna-Karin Alm, som arbetar som Innovation Manager, Joa Falke, affärsutvecklare samt David Hamark som arbetar med innovationsstödet på STORM.

Malmö universitet kommer från en historia av att vara en arbetarstad med en brist på kultur. En politisk majoritet såg kunskap som ett sätt att förändra Malmö stad och högskolan grundades. I år firar de både att de fyller 20 år och att de blir universitet. Det ligger i högskolans DNA, att det de gör ska vara relevant för staden och samhället. Därför jobbar de flervetenskapligt, tvärsektoriellt och med aktörer från samhället i många projekt.

En stor utmaning för dem är kvalitén i utbildningarna eftersom de är ett nytt bredd universitet. Forskning ligger högt på agendan och de vill gärna öka andelen forskning, men ändå bibehålla antalet studenter. I dagsläget ligger fördelningen på 80 % utbildning och 20 % forskning.

Innovationsstödet på MAU är uppdelat på:

  • Universitetskansli (forsknings och innovationsstöd)
  • Drivhuset (samarbetat de med kring studentinnovationer)
  • Innovationskontor syd
  • Innovationskontor och holdingbolag (under 2018)

Innan jul fick de bekräftat att de får lov att starta eget innovationskontor, detta skulle gälla från 1/1 2018. En projektgrupp har tillsatts och målet är att de till den 31/5 skall ha gett ett förslag på uppdrag och budget för innovationskontoret. Förutom eget innovationskontor ska de även bygga holdingbolag.

De stöden som finns inom IK Syd är bra men är konstruerade utifrån LUs behov. Mycket kraft läggs t.ex. på idéutveckling i senare faser. I och med att de nu får ett eget innovationskontor kommer de se över vilka stöd de vill ha? Vad skall de gå till? När i idéutvecklingsprocessen måste de finnas? MaU kommer att ändra en del i stödstrukturen och se på tillväxt på andra sätt än bara ekonomisk. Uppdraget kommer i första skedet gå in i myndigheten samt att de ska se över strukturer för holdingbolaget.

Frågan om spets kontra bredd är högt på agendan; vilket stöd måste vi kunna erbjuda? Vi måste fortfarande kunna ge ett adekvat stöd. Ett mål är att bli bäst på att jobba med stöd till sociala innovationer, humsam etc. som de arbetat med tidigare under andra strukturer.

De försöker samla flervetenskapliga centrumbildningar, nu har de fem stycken:

  • Biofilms – Research Center for Biointerfaces
  • Centrum för sexologi och sexualitetsstudier
  • Centrum för tillämpad arbetslivsforskning
  • Internet of Things and People Research Centre
    (http://iotap.mah.se) En forskningsmiljö som växer. Här kan det komma ut idéer med behov av innovationsstöd.
  • Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM)

Andra innovationssatsningar på MaU är:

  • Open Lab – använd våra lab och samarbeta med våra forskare! MaU verkar tillsammans med Lunds universitet och SMILE för att öppna upp lab-lokaler, utrustning och expertkompetens inom samma paraply. Under utveckling.
  • Futurum Kliniken – testbädd inom tandvård. Som extern aktör, uppfinnare, bolag och aktörer inom tandvård kan man vända sig hit för att få hjälp att utföra tester, få synpunkter, nätverk och goda råd.
  • Mötesplats Social Innovation: en del av Malmö universitet är. Bidra till samhällsutveckling. Jobbat intensivt inom området social innovation. Fler behöver kunna mer om för att skapa förändring i samhället.

Malmö universitet har hittills ingått i Innovationskontor Syd, samarbetet kommer dock att förändras lite i och med att de får eget innovationskontor. När innovationskontoren tillkom var det åtta stycken, ett per region. Då fanns ett samarbete som hette Lärosäten Syd, så de lämnade in en gemensam ansökan och skissade upp riktlinjer för hur samarbetet skulle gå till. IK Syd har en gemensam referensgrupp, styrgruppen sitter i Lund och hos dem ligger rapporteringsansvaret.

En styrka i samarbetet är att de har haft en stark struktur att luta sig mot. De har haft ett nätverk att luta sig mot, en gemensam röst i den nationella debatten.

Närheten till varandra är en god förutsättning för samarbetet. Affärsutvecklarna träffas ungefär en gång var tredje vecka och går igenom case, bollar och rådgör med varandra. På LU har de spetskompetensen och de andra få mycket hjälp av att bolla frågor med dem.

En viktig del i samarbetet är att de har skrivit ett samarbetsavtal mellan lärosätena. Från början var avtalet muntligt men för tre år sedan gjorde de det skriftligt. Detta är något att luta sig tillbaka på, viktigt att högskolorna syns i detta sammanhang.

Det som MaU vill behålla inom samarbetet är kompetensutveckling och nätverkande, man behöver kollegor att bolla med. De vill även fortsätta att dela infrastruktur, databas och uppföljningssystem. De har även en gemensam ansökan om VFT-medel som gäller för åren 2018-2019 via IK Syd. Men exakt hur det framtida samarbetet ska se ut är inte klart än.

STORM

Deras nyaste innovationstillskott, STORM, är en innovationsmiljö som öppnade för ett år sedan. Det är universitetets enda fysiska innovationsmiljö och de verkar för både studenter, lärare och forskare. Här sker metodutveckling, prototyputveckling, testande och prövande. Det är svårt att svara på vad STORM är, det är lite vad användaren vill att det ska vara. En fri fågel som ligger utanför vanlig struktur och det är väldigt spännande att se vad som händer.

Innan STORM startade deltog Joa under några veckor på Stanfords technology venture program. Där diskuterade man hur man ska kunna ta innovation på lärosätet till nästa nivå. Efter detta följde en 1,5-årig förankringsprocess med fakulteter och dekaner. Joa tipsar att det är viktigt att ha tålamod och inte ge upp, sådant här tar lång tid. Man behöver ha tålamod för att utmana den vanliga strukturen.

Aktiviteter på STORM:

  • För studenter; förinkubator, hjälp till att utveckla idén, metodstöd, hjälp med vem de ska vända sig till i nästa steg, sprider information samt hjälper studenter i examensprojekt med fokusgrupper etc.
  • Torsdagar; co-working days. Ted-talks, inspiration och öppnar lokalen för alla att komma och samverka. Det kommer folk från masterkurser, bachelorkurser samt personal. Här kan deltagarna arbeta med vad de vill och ibland blir det spännande möten.
  • För forskare; synliggöra forskningen som finns på lärosätet. Filmar forskare och andra innovatörer och sprider detta på olika kanaler.
  • För lärare; provocerar dem att lära ut på ett annat sätt. Kan vara metodstöd, sittning som gör att dynamiken på föreläsningen ändras.