Studieresa: Till Malmö och Köpenhamn med Fyrklövern

JohannaTidigare aktiviteter

Den 9-11 september 2013 anordnade SNITTS för Innovationskontor Fyrklöverns räkning en studieresa till Malmö och Köpenhamn.

Läs blogginläggen från två av de medföljande rektorerna:

Åsa Bergenheim, rektor för Karlstad universitet

Idéer som kommer till användning
I början av den här veckan var vi, ett gäng från Karlstads universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och Linnéuniversitetet, på studieresa till Köpenhamn och Malmö. Tillsammans utgör vi Fyrklövern, som samarbetar kring ett gemensamt innovationskontor. I centrum för vår del står förstås GIO. Det var en riktigt spännande resa, fylld av inspel, uppslag och diskussioner. Det handlade förstås om INNOVATION och NYTTIGGÖRANDE, eller varför inte tala om IDÈER SOM KOMMER TILL ANVÄNDNING.

I Danmark håller regeringen hårt i universiteten, med detaljerade uppdrag tillvarje lärosäte i form av s k kontrakt som följs upp regelbundet. På Ministeriet för forskning, innovation og videregående uddannelser formuleras kraven på innovationer och nyttiggörande. Besöket väckte många frågor, kan jag säga. ”Hur är denna styrning möjlig?” Vi ställde förstås frågan när vi besökte Köpenhamns universitet och enheten för Viden- og teknologioverførsel (Tech Trans kontoret). Och det visade sig att Tech trans-folket var ganska nöjda med den statliga tydligheten och styrningen. En fördel var förstås att man fick medel för budget tre år i taget, vilket gav stabilitet och möjligheter till planering av verksamheten. Vi, som förutsätts planera universitetens verksamhet år för år, blev förstås smått avundsjuka. Betänk att vi i skrivande stund, 12 september, inte har en aning om vilka medel som staten kommer att ge oss för 2013 års verksamhet!

Verkligt intressant var universitetets arbete med Easy Access. Easy Access går ut på att man ska kunna tillgängliggöra sådana forskningsresultat som annars inte skulle blivit kommersialiserade genom att publicera idéer på en särskild webbsida, där man öppnar för t ex småföretag, ideella organisationer eller allmännyttan att gå in och kostnadsfritt teckna licens. Spännande och tilltalande, tycker jag. Som forskare vill man förstås att det man gör kommer till användning, att det ”gör skillnad” som man brukar säga. Men det är förvisso inte alla som önskar starta företag, registrera patent … eller att alls göra affärer på sina forskningsresultat och innovativa idéer. Inte heller är alla idéer och innovationer möjliga eller lämpliga för kommersialisering. ”The sky is the limit”, som man säger på ren svenska. Ett svenskt universitet har kommit igång med Easy Access, nämligen Mittuniversitetet. Heja på! säger jag.

När man i Köpenhamn talade om innovationer och nyttiggörande så avsåg man egentligen bara patent, licenser och företagande. I realiteten handlade det om teknik, medicin och naturvetenskap. En snäv definition av området, minst sagt! Vi behöver tänka vidare än så. Det finns förvisso innovativa idéer också inom humaniora och samhällsvetenskap, som på olika sätt kommer till användning i samhället …. eller borde göra det. På Malmö högskola har man tagit fasta på sociala innovationer. I en av sina Idékataloger skriver man: ”Social innovation kan förklaras som nya strategier, metoder, koncept och initiativ som syftar till att möta samhällets utmaningar.” En stor del av vår välfärd är, menar man, just sociala innovationer, t ex barnavårdscentraler, äldreboende, färdtjänst, daghem, kvinnojourer … listan kan göras hur lång som helst.

En tanke slår mig: Undrar hur många innovativa idéer som finns i det fördolda på vårt universitet? Kanske vi ska bombardera GIO med dem? Och fundera vidare på Easy Access.

Vi ses!
Åsa

Anders Söderholm, rektor för Mittuniversitetet

Fyrklövern
Innovationskontoret Fyrklövern är ett av just nu åtta innovationskontor placerade vid svenska universitet. Vårt innovationskontor har vi, som likvärdiga parter, tillsammans med Linnéuniversitetet, Karlstad och Örebro universitet. Det kom till i samband med förra forsknings- och innovationspropositionen 2008 och är idag en både betydelsefull och nationellt högpresterande verksamhet. Fyrklövern har också inneburit att våra fyra lärosäten kommit närmare varandra i en rad andra frågor och fått en arena för kontinuerligt samarbete och samverkan. På många sätt så delar vi fyra både struktur och strategiska utmaningar.

Tidigare denna vecka var vi på en gemensam resa till Malmö och Köpenhamn arrangerad av SNITTS (http://www.snitts.se/) som väl närmast kan beskrivas som en branschorganisation för kunskaps- och tekniköverföring mellan universiteten och omgivande samhälle.

I Malmö träffade vi Malmö Högskola och fick ta del av deras arbete med sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Det är en intressant, och i många avseenden nyttig och nödvändig, del av innovationsarbetet. Även vi har ju ett stort intresse i detta område. Vi har arbetat tillsammans med Malmö Högskola via vår forskningsgrupp vid Miun som heter SESPA som bland annat ordnar en stor konferens på det temat nu i oktober.

I Köpenhamn träffade vi företrädare för ministeriet och för Köpenhamns universitet. Även om fokus var innovationsarbetet så fick vi likväl insikter i styrningen mellan departement och universitet. Forskning, högre utbildning och innovationsfrågor hålls i Danmark samman i samma ministerium. Departementet har dialoger med de enskilda universiteten och i dessa dialoger formas lärosätesunika överenskommelser om hur respektive universitet ska arbete för att nå de nationella målen. Detta formaliseras sedan i ett treårigt utvecklingskontrakt som utgår från nationella mål men som bygger på lärosätesunika prioriteringar. Ljuv musik i svenska öron. När man till detta lägger treåriga finansiella överenskommelser så blir det än mer en stark förebild.

Departementet styr på många sätt mer intensivt och mer närgånget än i Sverige men å andra sidan bygger styrningen på strategiska överväganden och prioriteringar som tillåts vara annorludna mellan olika universitet. Jag har länge förundrat mig över att det i Sverige finns ett så litet politiskt intresse av att vårda hela den sektor som vi har och att det är en så sparsmakad dialog om vad som bör eller inte bör göras mellan oss på universiteten och våra uppdragsgivare. De mindre lärosätena har i Sverige ingen direkt kontakt med den politiska ledningen på ett systematiskt eller kontinuerligt sätt och det finns mycket få tillfällen till dialog under den tid politiken formas. För oss är budgetpropositionen en överraskning varje år och sektorn genomsyras av lika delar skvaller och kremlologi för att försöka få lite förvarning om vad som kommer att hända.

Danmark övergav för ett tiotal år sedan det så kallade lärarundantaget. Det innebär att universiteten har rättighetet till anställdas IPR i termer av uppfinningar/patenterbara idéer och också ett ansvar att förädla och kommersialisera dessa om man så önskar. De anställda har å andra sidan en rätt till eventuell avkastning och ett val om man vill delta i kommersialiseringen eller inte. Alla universitet måste således ha resurser för detta. Jag har svårt att forma en slutlig uppfattning om detta. Min tro, rätt eller fel, är att den svenska modellen leder till ett mindre intensivt arbete med att faktiskt nyttiggöra forskning men å andra sidan är det inte en verksamhet som skulle vara intäktsskapande utan i första hand dra kostnader vilket i så fall måste finansieras på ett eller annat sätt. Problemet är att vi blir en aning slumpmässiga i vårt arbete med nyttiggörande och är det något jag har svårt för så är det system för utveckling och styrning som är slumpmässiga. Debatten kring detta lär gå vidare.

Easy Access, dvs ett system för att ge bort IP-rättigheter som annars inte skulle använts finns även vid Köpenhamns universitet. Miun är det andra nordiska universitetet som har anammat denna idé och godkänts för detta. Vi gör det som en del av utvecklingsarbetet inom Fyrklövern och jag hoppas vi kommer att finna att detta fungerar och också kan spridas inom våra fyra lärosäten. Det vore ett utmärkt sätt att öka hastighet och innehåll i nyttiggörandet utan att för den skulle driva ökade kostnader i någon större utsträckning hos oss.