Den första spaningen för året fokuserade på mission driven eller mission-oriented innovation som vi just nu ser överallt. Internationellt väcker FN, OECD, EU och många andra frågor kring hur resurser och insatser behöver fokuseras för att driva systemförändring för att adressera samhällets utmaningar. I Sverige ser vi inte minst Vinnovas fokusering på missionsorienterade arbetssätt, där de bl.a. under Sweden Innovation Days lanserade en handbok för samhällsförändring i praktiken.
Vi bad kommittén spana kring vilka möjligheter och utmaningar de ser för ett missionsorienterat arbetssätt för de miljöer de verkar i? Samt vilka effekter de ser att ett ökande missionsorienterat arbetssätt kopplat till ramverk och policy, finansiering och styrning kan ha för forskning och innovation?
I Helsingborgskommun har de sett över vilka innovationsinitiativ som finns kopplade till de utmaningar som de fokuserat på. Att formulera utmaningarna och sedan sätta igång innovationssprintar kring dessa har fungerat bra för dem. Johan visar oss webbplatsen innovation.helsingborg.se där de visar upp olika projekt kopplade till olika utmaningar. – Det är spännande att jobba med detta, menar Johan, men det kan många gånger resultera i nya problem och utmaningar.
En sådan utmaning är att besluta vem som äger problemet och kunskapen över tid. Problemet bör vara väldefinierat och en plan på hur lösningen ska implementeras bör beslutas i början av projektet. Det är exempelvis svårt för chefer inom kommuner att vara ägare och implementera, så i dessa fall bör en projektpart, som kan stå som ägare av kunskapen som genereras, finnas med i projektet.
Alla vill äga, ingen vill driva. Detta är en stor utmaning i många samverkansprojekt. Risken är att samverkan genererar; ju fler kockar desto fler konflikter. Det är därför viktigt att besluta vad som ska hända med resultaten efter avslutat projekt. För ett lyckat samarbete bör man se till att det finns ett win-win för alla aktörer i samarbetet.
Det finns ett stort tryck på att vara en innovativ organisation, att testa och innovera är vi bra på, men implementering av idéer är inte lika spännande. Det finns då en stor fördel att skapa samarbeten med näringslivet som kan implementera. I en upphandlingssituation är ett tips att låta bolaget äga lösningen. Se dock till att du kan använda lösningen som du vill. Svenskt näringsliv har tagit fram en handbok med bra saker att tänka på gällande IP vid upphandling. Du hittar den här.
Kommittén tipsar om Malin Lindbergs dragning på Sweden Innovation Days som handlade om att skapa lösningar där behovsägaren är med från start. https://swedeninnovationdays.se/ Har vi inte med behovsägare och intressenter riskerar vi ett sämre slutresultat. Utdragna innovationsprocesser tvingar oss även att arbeta bredare tillsammans med fler aktörer. Bredden av aktörer är också viktig för att vi ska kunna ta in fler perspektiv och tvingas tänka nytt.
Ett problem är att vi lätt blir väldigt lösningsorienterade och stirrar oss blinda på den första lösningen som vi ser. Detta kan göra att vi missar grundproblemet och förlorar förståelsen till problemets bakgrund. Vi behöver våga stanna i problemet även om det många gånger kan vara obekvämt. Som rådgivare är det också viktigt att förstå att det är problemet vi ska hjälpa till med. Lösningen måste forskaren eller innovatören hitta själva.
För akademiska forskare finns risken att ett missionsorienterat arbetssätt ses som en konkurrent till den fria forskningen. Självklart finns många möjligheter och fördelar med detta arbetssätt, men också risker med att styra forskningsområden och forskningsfrågor till specifika områden.
Ett exempel på projekt inom Horizon Europe med missionsorienterat arbetssätt är det kommersiellt inriktade EIC Pathfinders ”Strategic challenges” där utlysningar sker inom tematiska områden. https://eic.ec.europa.eu/eic-funding-opportunities/eic-pathfinder_en
Stora utmaningar gör också att problemen och dess lösning är mer komplexa. För att lyckas och flytta fram positionerna måste vi våga dela med oss mer av tidigare lärdomar. Vi behöver öppna upp och våga visa det som inte är klart eller helt perfekt. Samt även dokumentera egna hinder i projekt och vilka lärdomar de ledde till för att hjälpa framtida projekt. Vi bör bli bättre på omvärldsspaning; vilka andra har jobbat med den här utmaningen och vilka problem stötte de på? Att ta lärdomar av tidigare misstag, att förädla är nyttigt och smart.
Är det tekniska problem tipsar PRV om att söka i patentdatabasen. I dagsläget lägger vi mycket tid och pengar på det som redan finns. Men använder vi t.ex. patentdatabaser kan detta undvikas. Vissa lärosäten har denna funktion internt.
Två avslutande medskick från kommittén.
Om vi verkligen ska lösa utmaningarna måste vi undvika projektkedjan. Vi måste istället utveckla grundverksamheten och våga vara innovativa på riktigt!
Team är också otroligt viktigt. Vi behöver göra en ordentlig satsning och söka rätt kompetens nationellt, inte bara i våra hemregioner.
Tips:
· Digital verktygslåda för att bygga hållbara städer: https://globalutmaning.se/her-city-toolbox/
· Ytterligare en verktygslåda för innovation och samverkan: https://www.humsamverkan.se/
· Framtidsformande innovationsstöd; Vägvisare för innovationsfrämjare till framtidens hållbara lösningar: http://framtidsformande.se/
· UUs samverkansplattform för att hantera problem som uppstår vid kriser: https://www.uuinnovation.uu.se/samarbeta/kontakter-samarbeten/mayday-for-crisis-sv/
· 13-19/6 Arrangeras en av världens största innovationssprintar i Helsingborgs City Expo.
· Sista veckan i oktober arrangeras ett event i Halmstad där frågor kring hur vi tar hand om innovationer där bolag inte är lösningen.