Lyssna till en sammanfattning av referatet här
När SNITTS omvärldsbevakningskommitté samlades för detta spaningsmöte stod internationalisering i fokus. Utgångspunkten var en värld i förändring, där geopolitiska spänningar, nya handelsmönster och förändrade maktrelationer påverkar förutsättningarna för forskning, innovation och internationell samverkan.
Frågorna vi ställde oss var både praktiska och strategiska: Vilka internationella samarbetspartners blir viktigast framöver? Hur påverkas relationerna mellan Europa, USA och andra globala aktörer? Och hur kan vi som innovationsrådgivare navigera i en omvärld där öppenhet allt oftare behöver balanseras mot säkerhet och resiliens?
Som alltid var syftet inte att förutse framtiden med säkerhet, utan att fånga signaler, skapa mening mellan dem och stärka vår beredskap inför det som kommer.
En tydlig röd tråd genom flera spaningar var att den internationella spelplanen håller på att ritas om. Många upplever att Europa i allt högre grad behöver stärka sin egen förmåga samtidigt som nya internationella partnerskap växer fram.
Flera spanare lyfte fram Kanada, Japan, Sydkorea, Australien och Singapore som länder som får en allt mer framträdande roll i forsknings- och innovationssamarbeten. Samtidigt beskrevs relationen till USA som mer osäker än tidigare. Det handlar inte om att samarbetet försvinner, men om att Europa i större utsträckning söker kompletterande samarbeten och minskar sitt beroende av enskilda aktörer.
Parallellt ser vi hur frågor om säkerhet, teknologisk suveränitet och geopolitik flyttar allt längre in i innovationssystemets kärna. Diskussionen kretsade kring hur forskningssamarbeten allt oftare behöver bedömas utifrån både vetenskaplig kvalitet och strategiska risker.
En återkommande fråga var därför: Hur avgör vi vilka samarbeten som är långsiktigt hållbara? Flera deltagare lyfte betydelsen av gemensamma värderingar, akademisk frihet och demokratiska institutioner. Demokratiindex nämndes som ett möjligt verktyg för att förstå risker och möjligheter i framtida samarbeten, även om verkligheten naturligtvis är mer komplex än vad ett enskilt index kan fånga.
Även kapitalets roll diskuterades. Trots att det finns stora mängder kapital på marknaden blir det svårare för mindre företag att få tillgång till både finansiering och kompetens. Kapital och talanger tenderar att samlas hos ett mindre antal starka aktörer. Samtidigt påpekades att det inte bara är mängden kapital som spelar roll, utan vilka värderingar och prioriteringar som följer med investeringarna.
En annan intressant signal handlade om AI och teknikens påverkan på våra beslut. Exempel visade hur olika värderingar som byggs in i AI-system kan leda till helt olika resultat. Det väckte frågor som sträcker sig bortom tekniken: Om värderingar påverkar AI-systemens utfall, hur påverkar de då också våra samarbeten, investeringar och innovationsstrategier?
När gruppen försökte förstå vad som fanns mellan de enskilda signalerna växte några gemensamma insikter fram:
Om det fanns ett övergripande budskap från mötet så var det att internationalisering inte är på väg att minska – men den förändras.
Den öppna globalisering som länge präglat forsknings- och innovationssamarbeten kompletteras nu av frågor om säkerhet, värderingar, strategiska beroenden och resiliens. Nya partnerskap växer fram samtidigt som gamla relationer omprövas.
För innovationsrådgivare innebär det ett behov av både bredare omvärldsblick och starkare samverkan. Ingen kan ensam överblicka alla förändringar, men tillsammans kan vi upptäcka signalerna tidigare, förstå dem bättre och agera klokare.
Det är just därför dessa spaningar är viktiga. Inte för att förutsäga framtiden, utan för att hjälpa oss att möta den bättre förberedda.