Vilka utmaningar finns för olika personer att kunna bidra och medverka i olika insatser? Vad vinner och förlorar vi på hur mönstren ser ut, och vilka sätt fungerar för att skapa incitament och stöd för att fler och andra ska innovera och samverka?
Dialogen är ofta igång kring jämlikhet och hur olika förutsättningarna ser ut för olika grupper. På Vinnova har de precis genomfört en stor intern utredning. Tidigare tittade de enbart på könsfördelning i teamet. Men de menar att detta blir ganska snett då enbart teamet inte avgör hur jämlikt ett bolag eller projekt är. Det som är intressant, när det kommer till att se över jämlikheten, är vem eller vilka som har inflytande. Så utöver teamet har de även parametrar som; vem sitter i styrelsen och hur ser fördelningen mellan ägande ut.
Trots att bara några procent av alla bolag i Sverige ägs av kvinnor så ligger vi högt upp i jämställdhets-mätningar. Enligt EU-lagstiftning ska bolag på börsen ha minst 40 % kvinnor anställda. Det har vi uppnått i Sverige sedan 10 år tillbaka. Vår diskussion kring jämställdhet i Sverige är mer avancerad än att enbart räkna huvuden. Vi tittar bakom detta och ser även på processer, arbetssätt och inflytande. Att mäta jämställdhet på det här sättet är dock mycket komplext och det kommer nog att dröja innan hela EU följer efter. Men vi kan vänta oss att frågorna lyfts till debatt.
Dessa frågor har nyligen varit på tapeten även hos PRV. Bland annat kommer temat för den internationella immaterialrättsdagen vara; Women in IP. Det har även lyfts på sociala medier vilka som står som uppfinnare i patentinformationen. Vilket var nedslående siffror. Det ser dessutom extra dåligt ut på jämställdhetsfronten när det kommer till svenska patentansökningar. Länk till EPO-rapport.
Kommittén diskuterade dock om patent är det bästa sättet att mäta innovationsarbete? Det är antagligen så att patent är mer relevant för vissa. Det skulle vara intressant hur siffrorna ser ut om man ser på exempelvis varumärkesstrategier. Kommittén anser också att, så länge vi mäter på ett traditionellt sätt kommer våra siffror inte att ändras. Patent är inte lika med nyttiggörande. Vi behöver ändra på våra värderingar och istället se på värdet som skapas.
Ibland behöver även män kvoteras in. Inom vissa fält har det gått så långt att 100 % kvinnor är okej, vilket inte heller är jämlikt. Män är inte bara en del av problemet utan borde vara en del av lösningen.
På IVA har de tagit fram en ny strategi för entreprenörskap i gymnasieskolan. Det handlar om att utbilda för ett entreprenöriellt förhållningssätt som kan leda till anställning, samhällsutveckling eller start av nya företag. Detta ska gälla alla och de hoppas att det ska öka kreativiteteten samt viljan och modet att prova nya saker. Förhoppningen är att det ska göra skillnad på sikt och göra skolan mer inkluderande. Forskningsresultat visar indikationer på att svagare elever har fått det enklare när de har möjlighet att göra skolarbetet på nya sätt. I många fall behöver vi byta angreppssätt för att skapa förändring.
· Länk till lanseringsseminariet: Hur kan vi förbättra elevers kunskaper i entreprenörskap? - IVA
· Länk till rapporten: Strategin för entreprenörskap i skolan behöver förbättras - IVA
Jämställda förutsättningar gäller såklart inte bara män och kvinnor. Vi ser andra former av utanförskap, t.ex. de som väntar på sitt uppehållstillstånd och de som blir exkluderade i en allt mer digital värld. Om vi väljer att se helheten och samtliga målgrupper har vi mycket att vinna. Inte minst en flexibilitet hos de som inte är vana att bli inbjudna och nya synsätt på frågor.
Inom innovationsutveckling är det extra viktigt att fånga in mångfalden och perspektiv från alla användare. Ibland vågar vi inte riktigt stanna i problemet utan hoppar på lösningen för snabbt. Om vi vågar stanna till och se på idén från alla tänkbara perspektiv så hittar vi säkert fler intressenter att bjuda in.
Innovationsprocesser kan även bidra till delaktighet. Är du involverad i en innovationsprocess är det mindre risk att du ifrågasätter resultatet senare.
Det finns överlag en låg acceptans för oliktänkande. Och det har bara blivit värre med sociala mediers filterbubblor där vi omger oss av likatänkande. För att lyckas på riktigt behöver vi värna om våra olika perspektiv. Hur kan vi jobba strategiskt med att hitta personer med olika bakgrund, åsikter och erfarenhet?
Inom högre professurer inom akademin är könsbalansen väldigt dålig. Kanske är det en av anledningarna till att det blir skevt inom innovationsvärlden när många innovationer kommer från akademin? När vi anställer inom innovationsstödsystemet borde vi ha med parametrar som jämlikhet och jämställdhet.